RODD
< Tillbaka till Vattensporternas samlingssida
Rodd i Sverige
Rodd är så mycket mer än 2000 meter så snabbt som möjligt. Det finns många olika grenar, och bland de över 60 föreningarna i Sverige finns utövare i alla åldrar som förenas av en stark gemenskap.
Rodd är en en av de äldsta olympiska idrotterna, och en motions- och aktivitetsform som funnits länge. En sport som erbjuder träning, tävling och rekreation i olika former och miljöer – individuellt såväl som i lag. Förutom de olympiska sprint-grenarna finns även den nya olympiska grenen kustrodd, samt fler former av större sk. inriggade båtar som är stabilare och kan ros av flera personer.
Rodd är en sport som har en unik kombination av uthållighet, styrka, teknik, samspel, koordination och harmoni. Du använder både armar, ben och överkropp för att få ut maximal effekt i varje tag där båten glider ljudlöst fram över vattnet.
Mycket gemensamt med paddling och kanotidrott
Likheterna är många mellan rodd och kanot, som båda är konditionsidrotter med allt från olympiska grenar till en stor andel motionärer. De utövas framför allt i sjöar och vattendrag, men blir allt vanligare även i skärgård och längs kusten. Inom Svenska Roddförbundet finns flera olika grenar, som kan ha skilda förutsättningar.
Rodd och kanotpaddling är populära motionsformer bland vuxna i Sverige, med över 300 000 aktiva utövare (SCB 2021). De flesta gör det som spontan motion på egen hand, eller som en form av friluftsliv. Andelen som är medlemmar i föreningar är bara drygt 10 %, men föreningarna utgör samtidigt en central funktion genom att de tar hand om många ungdomar och nybörjare, och ger dem en bra start för att sedan känna friheten att ta sig ut på vattnet på egen hand. Ledare och funktionärer i föreningarna bär på stor kunskap och engagemang, och är en viktig resurs för både det organiserade och spontana idrottandet. Många utövare har egen utrustning som förvaras i föreningens stora förråd, men det är också vanligt att föreningen äger båtar som kan lånas ut. De flesta klubbar har också en eller flera motorbåtar som säkerhetsbåtar för att följa med ut på vattnet och kunna ta sig fram snabbt i nödlägen.
Förutsättningar anläggning rodd:
- Bryggor max 20 cm över vattenytan
- Skyddat läge för bryggor gör det lättare att ta sig ner i båtarna
- Långa förråd med öppna hyllor till förvaring på höjden där utrustning kan torka
- 1-2 km raka banor (helst, men 500 m fungerar för träning) markerade med bojar
- Låga ramper för sjösättning av större besättningar/båtar
- Mjuka underlag/bockar för uppläggning
- God dränering och ventilation i förråd
- Året-runt-gym: paddel-/ roddmaskiner
- Omklädningsrum och dusch (gärna bastu)
A. Förvaring i taket
B. Dränering eller avrinning
C. Utrymme för rigg på roddbåtar (går ut åt sidorna)
D. Väggfasta hyllor, eller pelare fästa från golv till tak
En låg brygga
Bryggan måste vara tillräckligt låg för att du ska kunna kliva ner i din roddbåt eller kanot på ett tryggt sätt. 15-20 cm är en lagom höjd över vattenytan. På många roddbåtar finns en rigg som sticker ut i sidled (för att fästa årorna) – det är viktigt att dessa kan gå in över kanten på bryggan för att kunna lägga båten direkt vid kanten. En låg brygga är särskilt viktigt för ungdomar och nybörjare som har svårare att kontrollera balansen i båten.
Gör det lätt att ta hand om redskap och anläggning
Utrustningen håller längre om vi tar hand om den regelbundet. Efter träningen vill du kunna lägga upp din båt eller bräda på några enkla bockar för att låta den rinna av, och göra rent den vid behov. Att montera permanenta bockar utanför förrådet är en god idé. Även vattenslang, avlopp och eluttag är lämpligt. I de mer intensiva grenarna händer det ofta att något behöver lagas.
En bra anläggning gör det lätt att ta hand om utrustningen, och förvara den på ett bra sätt. Enkla öppna konstruktioner av träreglar är ett vanligt sätt att förvara kanoter och brädor som kan stoppas in i varje fack. Facken bör vara vadderade på strategiska ytor så att utrustningen inte får repor. Även andra saker som paddlar, flytvästar, hjälmar, kapell och våtdräkter behöver hängas upp på något sätt. En vanlig lösning är att bygga flera enkla träkonstruktioner som flexibelt kan ändras eller tas bort om nya behov uppstår. Varje upphängning bör vara anpassad för den som ska använda den. Om exempelvis en ungdom ska kunna ta ut en kajak och tillhörande utrustning behöver den finnas på en höjd som personen kan nå.
Rodd och kanot lämpar sig bra för paraverksamhet (för personer med funktionsnedsättning) eftersom det huvudsakligen är överkroppen som jobbar, och det finns en stor frihet att kunna röra sig ute på vattnet på dina egna villkor. För att möjliggöra paraverksamhet behöver anläggningen vara tillgänglig, och ha exempelvis en brygga som har lämpliga ramper, kanter eller handtag som underlättar säker sjösättning. Paraidrott är även vanligt inom de andra vattensporterna. Läs mer om tillgängliga anläggningar via denna länk.
