Rubriken är också frågan som inleder det nya projektet Arena Vattnet: ett unikt samarbete mellan fem idrottsförbund med vattensporter i fokus: segling, rodd, issegling, kanot och motorsport på vatten.

Projektet har fokus på multifunktionalitet och hållbarhet, samt att få unga och nya målgrupper att prova på. En målsättning är att förstå vilka styrkor och gemensamma utmaningar som finns hos olika vattensporter och bland våra föreningar. Vad gör att en anläggning kan fungera bra och användas för både kanot, segling och motorsport på vatten samtidigt? Vilken typ av bryggor behövs och hur kan vi organisera oss för att dela på förråd, verkstad och följebåtar? Vissa anläggningar kan till och med anpassas för att användas både för idrott och för båtklubbar, pensionärsgrupper eller skolor. En multifunktionell anläggning kan nyttjas av fler och bli mer öppen och relevant för det omgivande samhället. Även om vattensporterna sker på vattnet är det viktigt att ha en fast plats med bryggor, förråd och någonstans att gå in för att byta om, fixa med utrustning eller mötas. Vi behöver prata om anläggningar för vattensport som en förutsättning för idrott och föreningsliv – på samma sätt som en idrottshall eller ett gym.

Enkät har kartlagt nuläget
Under vintern har en enkätundersökning genomförts där cirka 300 föreningar inom vattensport svarat på frågor om sina anläggningar, och svaren visar en bild av föreningar med vitt skilda förutsättningar, men samtidigt många likheter. Vissa har funnits länge på samma plats, men gått från att ligga på en perifer plats vid ett vatten, till att plötsligt befinna sig på en eftertraktad strandtomt i en växande tätort. Ibland finns aktivt stöttande kommuner som ordnar bra lokaler och ger ekonomiskt stöd för att utveckla och tillgänglighets-anpassa, medan andra föreningar upplever sig ensamma, med dåliga arrendeavtal och under ekonomisk press.

Behovet av nya omklädningsrum och andra renoveringar stort
Tillgång till omklädningsrum, rinnande vatten och förråd är viktigt, men långt ifrån alla har möjlighet till detta, och de har svårt att själva påverka om de sitter med begränsade hyresavtal eller behöver konkurrera med professionella aktörer. Endast drygt hälften av klubbarna har tillgång till omklädningsrum och många av dessa är gemensamma för både män och kvinnor – och i stort behov av upprustning. På många håll finns en önskan om att renovera eller bygga ut, men föreningar kan begränsas av exempelvis korta avtalstider från kommunen, samtidigt som man bär hela ansvaret för eventuella investeringar.

Projektet Arena Vattnet kommer att fortsätta under våren och sommaren 2022 med bland annat informationsträffar, workshops och mer kunskapsmaterial ut till föreningar och andra organisationer om hur vi kan utvecklas mot framtidens anläggningar.

Har du tankar, idéer eller goda exempel som kan bidra till att utveckla framtidens anläggningar? Är du intresserad av att se mer statistik och information om våra anläggningar och projektet Arena Vattnet? Då kan du hitta fler här på www.arenavattnet.se eller kontakta projektledare Anette Önerud via anette(a)ssf.se.

Denna artikel har även publicerats med liknande innehåll för Svenska Seglarförbundet på förbundets hemsida och i tidningen Båtliv. Du kan läsa inslaget här.

Klicka här för att läsa hela anläggningsrapporten om enkätsvaren och nuläget hos Sveriges klubbar inom segling, rodd, issegling, kanot och motorsport på vatten. Länk till anläggningsrapporten.